Nr 15: Du är lyckligt ovetande om konflikter mellan länder

Du vet definitivt att du är i Sverige när du känner dig lyckligt ovetande om de konflikter mellan länder som finns runt om i världen. Visst förstår man att det finns konflikter i mellanöstern till exempel, men som uppväxt i ett land som inte varit i krig på 200 år har svensken i gemen inte rikigt nån känsla för dessa konflikter.

Att konflikten mellan Israel och Palestina är långvarig, svårlöst och förfärlig har vi väl alla förstått. Att det måste vara oerhört jobbigt att leva i denna konflikt, på båda sidor, inser vi nog också. Men som uppväxt i Sverige har jag senare insett att det finns så många konflikter som lever kvar, runt om i världen och som vi är förskonade från. Finns det något annat land i världen som inte varit i krig på över 200 år? (Upplys mig gärna) Det har givetvis skapat något typiskt svenskt.

Det räcker med att åka till Finland för att varsebli detta. De har en konflikt gentemot Sverige som vi själva inte är medvetna om. En svensk vän som bor på Åland och genom jobbet ofta fick åka till Helsingfors, berättade att hon alltid fick se till att tidigt i mötet tydligt säga att hon var från Sverige. För annars blev det alltid pinsamt när det kom fram senare och finländarna redan hade sagt en mängd nedvärderande saker om Sverige. Min vän var tagen på sängen över deras aggressioner mot Sverige. För i Norden är vi väl alla sams?

Sverige - en liten halvö i världens utkant

När jag pluggade i Skottland trodde jag inte att den gamla konflikten gentemot England levde kvar. Men det gör den. Skottland strävar mot självstyre och har eget parlament. Både Skottland och NordIrland trycker dessutom sina egna sedlar. Tracy, min lägenhetskompis som kom från Belfast, gick alltid till banken och växlade in sina NordIrländska pund-sedlar, för att slippa besväret med affärer som inte accepterade dem. När jag själv åkte till London en helg, blev jag faktiskt förolämpad när affärsbiträden inte ville acceptera mina skottska pund-sedlar. Allt var Pound Sterling, men på de skottska var det någon skottskt person tryckt på sedeln.

När jag har umgåtts med min tyska vän, Corinna, har jag blivit mycket förvånad över hur speciellt holländare har kommit med stickiga kommentarer. Kriget och fotbollen gör rivaliteten levande. Varför Corinna, vars pappas familj flydde från nuvarande Polen och fick lämna allt de ägde, och som är född 1974 bör lastas för andra världskriget, det vet jag inte. Men konflikten är inte alls död, den lever.

Ja, tack och lov att EU finns. Men kommer vi i Sverige ihåg att EU/EG skapades för att sådant som andra världskriget aldrig skulle kunna upprepa sig? Ett skäl så gott som något att engagera sig och rösta i EU-valet i juni.

Denna blogg är mina betraktelser kring vad som är typiskt svenskt, svenska värderingar och företeelser.

DN

 DN DN DN DN DN

Nr 6: Du låtsas som ingenting och går vidare

Du vet definitivt att du är i Sverige när något jobbigt inträffar och alla låtsas som ingenting, går vidare och talar inte om det som hänt. OK, detta är väl typiskt för de nordiska länderna och allra mest för Finland och deras sisu, men också väldigt typiskt svenskt.

När jag bodde i London, gick en av mina italienska lägenhetskompisar på bio och såg ”Festen”. Det var den danska dogma-filmen som handlade om en 60-årsfest, där en av sönerna ställer sig upp under middagen och i sitt tal anklagar fadern – jubilaren – för incest och övergrepp under barndomen. Min italienske kompis tyckte att filmen var bra, men inte trovärdig. Efter sonens tal harklar sig alla, låtsas sin ingenting och fortsätter äta middagen. Helt otroligt konstigt, tyckte italienaren. Folk borde ju ha reagerat och gjort nånting. Att bara fortsätta festen ansåg han helt osannolikt.

Jag hade själv sett filmen några veckor tidigare och inte alls tyckt att det här var något konstigt. Jag menar, vad annat skulle de ha gjort? De visste ju inte om anklagelsen var sann, att då ställa till ytterligare en scen och förstöra värdens fest. Det kan man väl inte göra? Nej, det troliga vore väl att man låtsades som ingenting, åt vidare och sedan diskuterade händelsen vid kön till toaletten.

Vid ett annat tillfälle var jag på restaurant med 12 italienare, i Milano. Det var ett litet ställe, där ägaren presenterade menyn och var mycket engagerad i hur maten skulle lagas på bästa sätt. Efter middagen ville några i sällskapet beställa grappa, som fanns på avec-listan. Men det fick de inte, för ägaren.

- Varför då? undrade de.

- I Milano vet ni inte hur man dricker grappa, svarade han. Och ska man dricka grappa, så ska det vara av märket ”xx” och den har vi inte.

- Men varför har ni då inte den? undrade de befogat.

Sedan fortsatte den diskussionen i 20 minuter. Oerhört pinsamt, att de skulle förstöra en trevlig middag med ett gräl, uplevde jag. Väldigt rolig och givande diskussion, vilken orginell gubbe, tyckte italienarna.

Att svenskarna kommer på plats 17 när det gäller att klaga inom EU är inte alls förvånande. Nej, vi låtsas som ingenting och går vidare…

/Lena