Nr 47: Du snaskar smågodis i tid och otid

Jo, onekligen är det så, eftersom vi svenskar äter mest godis i hela världen. 17 kg per person och år. Ständigt ökande på en boomande marknad.

Jag minns när plockgodiset kom till byn, i början på 80-talet. I min hemstad Härnösand öppnade då en liten godisbutik där man själv plockade ihop sin påse. Revolutionerande, eftersom det alltid var bökigt det där när man skulle stå och peka på olika sorter genom kioskluckan, med ett biträde som skulle hålla reda på summan. När plockgodiset kom kostade det 9.90 kr/hg. Vi försökte lista ut vilka sorter man tjänade mest på att välja, som var lågviktare och billigare nu än när de kostade 25 öre/bit… Påsarna var små, så att det skulle kännas som mycket i påsen…

Nu, drygt 25 år senare har livsmedelsbutikerna hela väggar med godis. Man tvingas stå i kö med hungriga ungar med godisberg runt sig. Kilopriset är ibland nere runt 3-4 kr/hg, vid påsk till exempel, då det är ett lockpris för storhandlande barnfamiljer. Och påsarna och skoporna är gigantiska. Då ursprungspåsen rymde ett hekto, rymmer dagens påse lätt 1,5 kg. Och sorterna är så många, att även om man bara tar några av varje – vilket är svårt med den stora sleven – så blir det alltid mer än man tänkt sig.

Jo, smågodisätandet är typiskt svenskt. Min väns franska svärföräldrar häpnar över att de som vuxna äter smågodis, i Frankrike är det något som bara barn gör. I Sverige äter tydligen svensken i snitt 3 hg per vecka. Hur mycket äter då inte en storkonsument? 1 kg i veckan?

Ser man bilder på hemvändande svenskar är det ofta en stor påse smågodis som de får av sina mötande vänner. För det är liksom de salta sillarna (alltså, vilket annat land har SALT godis??), bilarna, djungelvrålet och skumbananerna vi saknas när vi är utomlands.

17 kg per person och år. Jag säger då det.

Aftonbladet