Nr 46: Du tror att alla saltar sina popcorn
22 oktober 2009 at 15:16 7 kommentarer
“Do you want your popcorns with sugar or salt?”
Jag var säker på att hon skämtade med mig, men tydligen är det lika vanligt med söta som salta popcorn i Tyskland! Men i Sverige finns det bara salta popcorn på SF:s popcornrestauranger. Att bägarna numera antar amerikanska storlekar är en annan historia. Trenden att alla nöjen ska kombineras med hetsätning numera, är väl inte så svensk.
I USA, där man odlar mycket majs, har man produktutvecklat popcornen med massor med olika smaker och har till och med webshoppar för gourmetpopcorn. I Chicago var det ofta lång kö utanför en populär popcorn-shop. “Caramel Crisp”, “Cheese Corn” eller “Pecan Caramel Crisps”. Popcorn är mer som en smakbärare av olika salta och söta smaker. Att vi i Sverige inte kommit längre än bara salt, är väl egentligen lite torftigt.
Inlägg postat i: Uncategorized. Taggar: chicago, popcorn, salt, svenskt.



1.
utlandsMartin | 27 oktober 2009 kl. 5:13
Bläääh! Även efter nästan tio år i Tyskland vande jag mig aldrig riktigt att äta popcorn med socker på. Är man desperat så står man ut. Dock så gillar jag att det nästan alltid säljs varma nachos som alternativ och med en flaska Becks (eller två/tre) så är även en film med Meryl Streep hyfsad.
2.
pehrs | 27 oktober 2009 kl. 9:15
Nu får jag erkänna att jag aldrig ens dristat mig att prova socker-popcorn… Vissa saker måste man vara uppväxt med, brukar jag hävda när min man vill introducera finska sk delikatesser.
/Lena
3.
Åse | 27 oktober 2009 kl. 16:45
Ja jag kommer ihåg i USA när alla skulle ha massor med smält smör på … och då menar jag inte bara smörsmak utan man häller i dl-vis över …
4.
pehrs | 27 oktober 2009 kl. 20:27
Låter som när jag i Chicago beställde en sallad med blue cheese-dressing. Jag hade inte förstått att det avsåg 1 dl dressing som “skakades runt” så att salladen blev dränkt… /Lena
5.
utlandsMartin | 02 november 2009 kl. 18:35
Plus att Chicago:s O’Hare flygplats är full av Popcorn outlets i alla terminaler. Mums!!!
6.
Cami | 10 december 2009 kl. 18:47
Hej. Ja, jag bor i Argentina och här är det definitivt bara socker på popcornen (som här kallas antingen “palomitas”, vilket i översättning blir små duvor, eller också “pororó”).
Men så är det ju på den vägen att ALLT sött här är outhärdligt sött! Och tänk dig en barnläkare som rekommenderar småbarnsmamman att ha i en tesked socker eller två i nappflaskan, inte mer. (Ja det är sant, jag tror att de flesta mammor här sötar mjölken). Men så äter barnen otroliga mängder sötsaker här, och den vanligaste drycken för barn och ungdomar är läsk. Något som är otroligt svårt att värja sig mot när man har egna barn. Min äldsta dotter går i fyran och på rasterna går hon som vanligt till skolcafeterian (där barnen allt ifrån första klass handlar), där det mesta består av chokladkakor, godis, karameller och coca-cola…. (Inte en frukt i sikte!) Hur få henne att avstå när alla kompisar livnär sig på detta….??
Tja…. jag kommer då aldrig att vänja mig vid söta popcorn. Hemma gör vi salta popcorn som t o m min dotters kompisar har fått smak för.
Viva el pororó salado!!
7.
pehrs | 11 december 2009 kl. 10:08
Tack för din kommentar med intressant pocorn/socker-information! Ja, kanske är söta popcorn det vanligaste runt om i världen?
Läste att största fetmaproblemet finns i Mexico, med högst andel överviktiga. Med de snaskvanor för barn som du beskriver från Argentina måste man vara på god väg åt samma håll?
Det är helt otroligt svårt att inte själv äta lite onyttigare när omgivningen gör det och helt omöjligt att få med barnen på spåret, skulle jag tro. Jag var väldigt frustrerad i Chicago där det var så svårt att äta någorlunda hälsosam mat. Glömmer aldrig när vi var på en thairestaurang – det borde väl vara ett säkert kort med mycket grönsaker tänkte vi – och servitrisen frågade min man om han ville ha sina “noodles crispy”. Reflexmässigt svarade han “ja” och in kom sedan hela portionen nudlar friterade…
Sen är det intressant med alla möjliga rekommendationer som ges angående barn och mat världen över. Man vill ju tro att de skulle grunda sig på fakta, men tradition och kultur verkar vara en minst lika stor faktor.
/Lena