Nr 47: Du snaskar smågodis i tid och otid

Jo, onekligen är det så, eftersom vi svenskar äter mest godis i hela världen. 17 kg per person och år. Ständigt ökande på en boomande marknad.

Jag minns när plockgodiset kom till byn, i början på 80-talet. I min hemstad Härnösand öppnade då en liten godisbutik där man själv plockade ihop sin påse. Revolutionerande, eftersom det alltid var bökigt det där när man skulle stå och peka på olika sorter genom kioskluckan, med ett biträde som skulle hålla reda på summan. När plockgodiset kom kostade det 9.90 kr/hg. Vi försökte lista ut vilka sorter man tjänade mest på att välja, som var lågviktare och billigare nu än när de kostade 25 öre/bit… Påsarna var små, så att det skulle kännas som mycket i påsen…

Nu, drygt 25 år senare har livsmedelsbutikerna hela väggar med godis. Man tvingas stå i kö med hungriga ungar med godisberg runt sig. Kilopriset är ibland nere runt 3-4 kr/hg, vid påsk till exempel, då det är ett lockpris för storhandlande barnfamiljer. Och påsarna och skoporna är gigantiska. Då ursprungspåsen rymde ett hekto, rymmer dagens påse lätt 1,5 kg. Och sorterna är så många, att även om man bara tar några av varje – vilket är svårt med den stora sleven – så blir det alltid mer än man tänkt sig.

Jo, smågodisätandet är typiskt svenskt. Min väns franska svärföräldrar häpnar över att de som vuxna äter smågodis, i Frankrike är det något som bara barn gör. I Sverige äter tydligen svensken i snitt 3 hg per vecka. Hur mycket äter då inte en storkonsument? 1 kg i veckan?

Ser man bilder på hemvändande svenskar är det ofta en stor påse smågodis som de får av sina mötande vänner. För det är liksom de salta sillarna (alltså, vilket annat land har SALT godis??), bilarna, djungelvrålet och skumbananerna vi saknas när vi är utomlands.

17 kg per person och år. Jag säger då det.

Aftonbladet

Nr 46: Du tror att alla saltar sina popcorn

Du vet att du är i Sverige när du tar för givet att popcornen alltid är salta. Jag minns fortfarande min chock första gången min tyska kompis frågade

”Do you want your popcorns with sugar or salt?”

Jag var säker på att hon skämtade med mig, men tydligen är det lika vanligt med söta som salta popcorn i Tyskland! Men i Sverige finns det bara salta popcorn på SF:s popcornrestauranger. Att bägarna numera antar amerikanska storlekar är en annan historia. Trenden att alla nöjen ska kombineras med hetsätning numera, är väl inte så svensk.

Popcorn med choklad? Självklart!

I USA, där man odlar mycket majs, har man produktutvecklat popcornen med massor med olika smaker och har till och med webshoppar för gourmetpopcorn.  I Chicago var det ofta lång kö utanför en populär popcorn-shop. ”Caramel Crisp”, ”Cheese Corn” eller ”Pecan Caramel Crisps”.  Popcorn är mer som en smakbärare av olika salta och söta smaker. Att vi i Sverige inte kommit längre än bara salt, är väl egentligen lite torftigt.

Nobelpriset – tagare eller vinnare?

Denna vecka är väl Nobelpriset något som är väldigt aktuellt och väldigt svenskt. Men allra mest svenskt blir det för mig då vi säger att någon är nobelprisTAGARE i litteratur/kemi/fysik etc. Engelskans Nobel Price WINNER känns kanske för elitistiskt för det svenska språket och lynnet? Herta Müller ska tydligen vara bra på att formulera hur språk påverkar vårt sätt att se på världen. Det här var mitt bidrag till analysen av det svenska språket.

”Jag går inte omkring och är Noblepristagare hela dagen” säger Herta Müller enligt DN. Men jag undrar om hon inte själv egentligen sa vinnare?

Arga lappar…

Alla ni som är roade av arga och oftast anonyma lappar, kolla in:

http://www.argalappen.se/arga-lappens-hall-of-fame/

Men obs! det är fångande läsning och lätt att man blir sittande med den…