Nr 22: Dina barn går på dagis som jobbar med genusperspektiv

Du vet definitivt att du bor i Sverige om dina barn går på dagis och personalen på detta dagis jobbar med genusperspektiv.

Det första mycket svenska är detta att alla barn numera går på dagis. Sedan maxtaxan infördes (det kostar aldrig mer än ca 1200 kr per månad och barn, andra barnet ca 700 osv) så har alla andra former av barnpassning blivit orealistiska, då dagis är så mycket mer gynnat. Dagmammor är på utdöende, hemmafruar är ett okänt begrepp. Möjligtvis finns det lite ”hemmafruar” i den rika överklassen, men de kan knappast betecknas som typiska för Sverige.

Själv fann jag mig härom dagen fråga en mamma i sandlådan:

- Hur gammal är Wilmer då?

- 16 månader, svarade hon.

- Jaha, då har han börjat på dagis då? hörde jag mig själv säga och samtidigt inse att jag därmed var vansinnigt svensk. Svenska barn börjar på dagis någon gång mellan 1 – 1,5 års ålder, helt enkelt.

 

Min son som tidigt fick lära sig att baka och diska

Dagisplatsen är garanterad, kommunerna är skyldiga att tillhandahålla en sådan inom några månader efter ansökan. I vart fall i Stockholm får vi då och då läsa om familjer som drabbats av att inte fått en dagisplats i tid. Jag undrar om sådana artiklar skrivs i något annat land? Norge kanske, men i övrigt? Skriv gärna en kommentar, om du hittat något sådant utomlands.

Eftersom en så stor del av våra barns uppfostran sker genom förskola och skola, blir det också mycket viktigt vilka värderingar som där förs över till barnen. Att ta av sig skorna är förstås en grundbult som jag redan skrivit om. Men den svenska strävan efter jämställdhet gör också att svenska dagis allt oftare aktivt jobbar med genusperspektiv. Förskolorna kan söka pengar för att jobba med dessa projekt, det hade åtminstone min sons tidigare dagis gjort och fått. Målsättningen är att barnen ska få utveckla hela sin personlighet, utan att begränsas av vuxenvärdens fördomar om manligt och kvinnligt. (Läs tex DNs reportage om genus på förskolan). Personligen tycker jag att det är jättebra att man gör detta, men det känns också väldigt svenskt.

Och här kan du läsa en rolig blogg om genus-hysteri.

Denna blogg är mina betraktelser kring vad som är typiskt svenskt, svenska värderingar och företeelser.